Att det ska vara så jobbigt med känslor! Okej jag tycker om en person som även tycker om mig men jag känner att det är inte tillräckligt för att det ska kunna bli vi två och det är av många anledningar.
Bara att skolan tar sin tid och jag har knappt tid eller orken att träffa kompisar så hur skulle det gå för mig är kompisar otroligt viktigt efter familjen såklart är det viktigaste! Så hur skulle de gå med ett distansförhållande?! Jag tror inte jag pallar det i alla fall och det är inte direkt gratis att åka!
Jag har haft ett distansförhållande för flera år sedan och att man måste planera när man ska ses är inte det lättaste och speciellt då som jag är nu! ALLMÄNT FÖRVIRRAD OCH SENIL!!! Sedan så vill jag kunna ses mer spontant med att man känner sådär på kvällskvisten att man vill ses och att man kan det!
Slippa all för mycket planering för det underlättar så mycket för man kan inte direkt veta hur exakt att då och då kommer jag kunna ses! Mer spontana träffar skulle passa mer mig eftersom jag är väldig spontan människa! Det är något som de flesta i min närhet kan hålla med om och att jag ibland behöver bli bromsad för att det inte blir för mycket!!
Usch att det bli såhär och jag vill inte såra någon överhuvudtaget och många kan nog säga (förutom inom familjen) att jag är sällan arg eller sur men på honom har jag blivit sur på och har kunnat skällt ut honom för det har jag verkligen kunnat göra och kunnat bett honom ”Dra åt helvete” men nej jag har svårt för det och som Linda sa till mig ”Det märks att du tycker om honom” Ja och det är inte bara jag som ser det utan andra! Men jisses det skulle inte funka och det känner jag på magkänslan!
Visst han är verkligen jätte snäll, omtänksam och verkligen kan visa att han tycker om mig! Men det blir ändå för mycket, helt enkelt för på och det kan kväva mig! Det sa han redan tidigt att är i mycket behov av närhet och där är jag tvärtom ,är väldig varsam med det och bara det kan blir ett dilemma med att vi är olika med en sådan sak! Han verkar även vara en sån som vill visa det tydligt bland folk och sådan är jag absolut inte,utan mer sparsam eller hur ska säga, är inget jag visar öppet direkt! Varför ska alla se på oss om vi kramas eller pussas för? De märker eller vet väl redan innan om det skulle vara så att man är ett par eller? Klart man kan pussas lite diskret men vad F*N inte hela tiden eller när man är med kompisar! Här tycker jag man ska visa respekt mot varandra!
Ja usch känslor och kärlek är stora bekymmer känner jag bara och visst jag har varit singel i drygt 4,5 år och jag känner att jag saknar denna närhet rätt mycket än vad jag erkänner och det är väl mer för att man vill inte bara ta första bästa som vissa gör utan om jag ska bli tillsammans med någon så ska det vara en som jag har träffat under en längre tid och man känner varandra någelunda!
Nej försöka sova!
pusshej
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar